KALENDER 2009
Gedigen Hanken-historik
Svenska handelshögskolans hundraårshistorik öppnar sig inte bara för Hankeiter och Hankens nätverk, utan också för en bredare läsekrets.
Med sina drygt 400 sidor är historiken ett gediget och omfattande verk, välskrivet och -researchat och av stort läsvärde för alla som intresserar sig för vändpunkter och utvecklingsdrag under Hankens första hundra år.
Den fungerar också som en överblick av det finländska och finlandssvenska universitetsväsendets hundra senaste år, sedda ur Hankens horisont. Till exempel kapitlet ”Den svenskspråkiga högskoleverkligheten” är av stort allmänt intresse.
Att historiken inleds 1909, trots att Svenska handelshögskolan uppstod först 1927, kan tyckas kontroversiellt, men författarna motiverar det med att dagens handelshögskola är en direkt efterträdare till Högre Svenska Handelsläroverket, som verkade 1909–1927 och som från år 1911 hade en högskoleavdelning.
Läsvärd
Verket har en snygg layout som utnyttjar ett rikligt bildmaterial och informativa faktarutor.
Historiken konstaterar om nutiden att ”Om 1990-talet var fortbildningens årtionde i den nationella högskolepolitiken, så är det doktorandutbildningen, forskarkarriären och internationaliseringen som utgjort de dominerande mönstren hittills på 2000-talet”. Så är det också på Svenska handelshögskolan.
Avslutningen känns dock litet abrupt. Jag hade gärna läst en kort reflekterande och sammanknytande epilog efter kapitlet om alumnverksamhet och Hankenambassadörer. I övrigt har bokens redaktörer Susanna Fellman och Annette Forsén och kapitelskribenten Mika Helander lyckats mycket väl. Hankens 100-årshistorik förtjänar att läsas, inte att förpassas till finrummens bokhyllor.
Ett herkulesarbete
En stor grupp deltog i historikarbetet, bland annat har en historikkommitté övervakat arbetet och flera personer har läst manus eller sammanställt faktarutor. Det har inte skapat några problem, enligt ansvariga projektledaren Susanna Fellman, tf. professor i ekonomisk historia vid Helsingfors universitet och docent i ekonomisk och social historia.
– Som skribent har jag uppfattat det som ett stöd. Man gör ändå det slutliga beslutet själv och det har inte varit några större problem med linjedragningar.
Skribenterna uppskattar det stöd och den information de fått av de involverade.
– Vi hade inte väldigt strikta ramar utan fick rätt fria händer. Det är alltid en fördel att utomstående skriver framom sådana som själva sitter på högskolan, men då har skribenten också behov av stöd, säger Fellman.
Den största utmaningen var att sammanlänka de olika delarna till en helhet, eftersom flera skribenter var involverade. Likaså var avvägningen vad som skulle ingå utmanande. Att Hankens 100-årshistorik slutar år 2009 är en naturlig ändpunkt, för i och med universitetsreformen har ett nytt skede inträtt.
– Universitetsreformen är en del av en större process. Vilka effekter den får, och vad den avspeglar, är intressant. Det här var en naturlig plats för ett mellanbokslut, säger Fellman.
Intern konkurrens bra
Hur uppfattar du Hanken vid randen av sitt andra sekel?
– Hanken ser ut att ha förberett sig bättre än många andra högskolor, men man får se vad som händer överlag. Hankens styrka är att alltid vara på bettet. Till exempel Helsingfors universitet har andra starka sidor, men eftersom det är en stor institution är den inte lika flexibel.
Uppfattar du att ni tonat ner eller lyft fram Hankens tvåcampusmodell?
– Kanske finns det sådana som tycker att vi borde ha skrivit mera om tvåcampusmodellen, men det är en mindre fråga utifrån än den ser ut inifrån. Det kan hända att små konkurrenssituationer och en dragkamp kan vara bra för Hanken, det skärper också diskussionen om vem man utbildar för och vad, säger Fellman.
Hur kontroversiellt är år 1909 som startår, framom 1911 eller 1927?
– Det är inte kontroversiellt inom huset och för oss var det ett klart val. Huset ändrar namn, men institutionen finns kvar. Det som startar nerifrån börjar så här, det som grundas uppifrån startar som universitet. Sedan är det entydigt att Svenska handelshögskolan grundas 1927.
Forskningens betydelse av färskt datum
Enligt Fellman hade det funnits mycket mera att skriva om utbildningen, men gränsen måste dras någonstans.
– Vad forskningen sysslar med är något man inte riktigt har intresserat sig för tidigare. Det är först på 1990-talet som det entydigt betonas att högklassig undervisning förutsätter, eller rättare sagt kräver, egen forskning.
Med facit i hand, hade ni gjort någonting annorlunda?
– Det finns väldigt många intressanta frågor. Jag tror inte vi hade gjort så värst mycket annorlunda om vi gjort om det, själva strukturen och arbetet tror jag är vad beställaren vill ha. Verket betjänar en läsekrets som är ett större samfund som består av högskolan och dess nätverk.
Vilka fortsatta forskningsfrågor har arbetet med historiken väckt?
– Man kunde skriva mera om växelverkan med samhället, men där krävs andra källor. Nu har vi också byggt boken tematiskt i stället för kronologiskt, men man kan se på olika tidsperioder och faser samt växelverkan med samhället under dem i stället. Med den här boken som grund kunde man också göra en komparation med de nordiska handelshögskolorna, säger Susanna Fellman.
Peter Ehrnström